söndag 8 november 2015

TAKTISK INKOMPETENS

 Sverige har genomfört två landskamper mot Tjeckien och Ryssland med varierande resultat. Målskillnaden är häpnadsväckande 9-8. Det visar att det finns potential i laget att skapa målchanser och till och med skjuta mål. Många individuellt skickliga spelare som kan göra oväntade saker. För att vinna hockeymatcher måste den ingrediensen finnas med.

Tyvärr räcker det inte enbart med några snygga mål när man inte får ihop helheten. Visst blir man förvånad när spelare på den här nivån dribblar mot samlat försvar 7-8 gånger i samma match, spelar med små marginaler i egen zon,, tappar tre spelare i anfallszon och missar markeringar i egen zon med jämna mellanrum. Ryssarna är skickliga, ja absolut, men då kan man inte göra det enklare för motståndarna.

Det är väl det här som kallas modern ishockey där alla far omkring överallt utan att ta ansvar för konsekvenserna. Många blev avslöjade i den här matchen, jag tänker bla. på Nygren och Hersley två utmärkta passningsspelare med ett ruggigt skott. I egen zon är det inte lika roligt, hamnar på rygg och måste haka. Får göra som i handboll byta snabbt när motståndarna har pucken.

Det har kommit in någon ny expert vid namn Jonas Andersson. Hans analys av det ryska spelet var häpnadsväckande att höra. Han tyckte att de backade hem för mycket och var samlade i mittzon. Tydligen får man inte vara lite smart och locka in motståndarna i fällan. Fortfarande görs 80 procent av målen på spelvändningar från mittzon, den här matchen var inget undantag. Konsten är att välja när man skall checka högt upp eller vara samlad i mittzon. Nu har till och med ryssarna lärt sig lite mer disciplin. När det bättre laget på pappret är mer taktiskt drivet än det sämre kan bara matchen sluta på ett sätt. Finns det inga krav på kompetens för att bli expert?

Mot finnarna vill vi se ett lag som spelar samlat och värderar situationerna på ett bättre sätt.

1 kommentar:

  1. Pelle Bäckman var lite av en idol när jag själv var tränare. Ställdes mot honom några gånger när jag stod i det andra båset. Gillade hans integritet. Var sig själv i umgänget med media. Blev aldrig populistisk eller gjorde sig till. Gillade hur han fick gruppen att drivas att att vinna tillsammans istället för att enskilda individer skulle förverkliga sig själva. En defensiv detalj, viktig för laget, gav lika mycket cred till spelarna som en spektakulär dragning. Kan inte riktigt förstå hur det kunnat bli omodernt. Tyvärr var jag nog själv lite för mesig och därmed inte lika konsekvent för att bli en lika bra tränare... Mats Weiderstål

    SvaraRadera