TRÅKIG ISHOCKEY?

 Just nu pågår en debatt om det är tråkig ishockey i SHL Det var SAIK:s tränare Robertson som tyckte att det var svårt att göra mål i dagens ishockey. I matcherna mot DIF har de inte producerat som man önskat. Det är förståeligt att det finns en viss frustration, när man är van från tidigare år att göra lite som man vill och målen ramlade in med jämna mellanrum.

Dagens SAIK är inte i närheten av tidigare årgångar, där det fanns backar och forwards av högsta klass med SHL mått mätt. Nu är det Lindström som är den lysande stjärnan resten är hårt arbetande spelare som åker mycket skridskor. För att nyansera lite finns det några hyggliga spelare snäppet under Lindström. Dessutom är det svårt att göra mål när man jagar i 40 sekunder, finns ingen kraft kvar till avslut.

Är tråkig ishockey synonymt med lite mål? Det är klart att SAIK tyckte det var roligt att få stå helt oattackerade och skjuta 10 mål mot Mora, men som match var den ointressant. Tycker inte att det är någon skillnad på spelet mot tidigare år, alla åker mycket skridskor och jagar överallt. Det som kan vara lite tråkigt är att de flesta matcher ser likadana ut, var finns överraskningsmomentet? Det finns en del skickliga ungdomar att vila ögonen på och det är kanske gott nog.

I och med att de bästa spelarna finns någon annanstans får vi vänja oss vid den här nivån. För att höja temperaturen behövs fler derbymatcher, se fotbollen, där rivalitet och känslor spelar större roll än kvalitet. Dags för derby grupper?